Fysiskt aktiva personer som vasaloppsåkare löper hälften så hög risk, jämfört med övriga befolkningen, att få en första hjärtinfarkt eller stroke.
Fysiskt aktiva personer med sund livsstil har ungefär hälften så hög risk att få en första hjärtinfarkt eller stroke och för dem som ändå drabbas är risken för död eller återinsjuknande 30 procent lägre gällande hjärtinfarkt och 15 procent lägre gällande stroke. Det visar en avhandling från Uppsala universitet, skriven av Ulf Hållmarker, tävlingsläkare för Vasaloppet i många år.
I sin avhandling belyser han hur livsstil och fysisk aktivitet påverkar överlevnad och insjuknande i de stora folksjukdomarna hjärtinfarkt, stroke och cancer. Med hjälp av medicinska data har 200 000 Vasaloppsåkare kunnat jämföras med 500 000 slumpvis utvalda i befolkningen. Från de unika svenska sjukvårdsregistren har drygt 12 000 fall av cancer och 10 000 fall av hjärtinfarkt och stroke undersökts.
– Fysisk aktivitet cirka tre timmar per vecka, att avstå från rökning och att äta sunt har stor betydelse för att minska sjuklighet i cancer, hjärtinfarkt och stroke säger Ulf Hållmarker.
En annan iakttagelse som Hållmarker tar upp i avhandlingen är att tränade personer har en något ökad risk att få förmaksflimmer, en sjukdom som ibland är orsak till stroke. Dock har vasaloppsåkarna trots detta både lägre risk för förstagångsstroke och de som drabbas får lindrigare stroke. Stroke orsakade av förmaksflimmer är också mindre vanligt hos skidåkarna.
Foto: Vasaloppet